Boken Factfulness av Hans Rosling handlar om att de flesta av oss har en helt felaktig bild av vår omvärld. Hans har hela sitt liv försökt utbilda människor om hur världen ser ut. Många av oss känner kanske igen hans intensiva föreläsningar där han pratar till färgglada bubblor som rör sig över väggen. För er som inte gjort det kan ni se Hans genombrott på TED-talk eller ett av hans senare uppträdanden 2015.
Boken
I boken finns egentligen 10 olika kapitel som tar upp de 10 olika instinkterna som gör att vi människor har och får en felaktig bild av vår värld. Instinkterna är:
- Gapinstinkten
- Försämringsinstinkten
- Linjärinstinkten
- Rädsloinstinkten
- Storleksinstinkten
- Generaliseringsinstinkten
- Ödesinstinkten
- Ensidighetsinstinkten
- Klanderinstinkten
- Akutinstinkten
Mycket av det som Hans pratar om utgår ifrån data, statistik och grafer som han fått från Gapminder. Gapminder är ett företag som Hans startade tillsammans med sin son Ola och svärdotter Anna. På www.gapminder.org kan du själv ta fram bubbeldiagram och andra grafer för att utvärdera hur världen ser ut baserat på riktiga data. Nedan är ett utklipp från hemsidan.
Nedan tänkte jag gå igenom några exempel som Hans går igenom för att ni ska få en känsla för vad det är som han tycker att vi måste tänka på när vi skapar oss uppfattningar om vår omvärld.
Gapinstinkten
I gapinstinkten pratar Hans om att vi människor gärna vill dela upp saker i ytterligheter. Vi och ni, rika och fattiga, vita och svarta, de med glasögon och de utan etc.
Hans fick insikten om detta under en föreläsning om barnadödlighet som han höll för en en klass med ivriga studenter. Under föreläsningen kom Hans in i en diskussion med en student om ”vi” och ”de”. Studenten menade att ”de” aldrig skulle kunna få det så bra som ”vi”. De som inte lever i en västerländsk kultur. Hans svarade då om han menade Japan? Menade han Malaysia eller kanske Mexico?
Poängen här är att det finns inga vi och de längre. Bilden med u-länder och i-länder passar inte in i dagens samhälle. Den passade runt 1965, då fanns det stora skillnader. Idag ligger de flesta länder i mitten och sedan finns det de som ligger lite till höger om majoriteten och några till vänster när vi jämför olika data.
Som ni kan se i bilden jag klippte ut ovan så föredrar Hans att dela i världen i fyra olika nivåer som bättre beskriver skillnader mellan olika människors förutsättningar. De som idag har det allra svårast är de som lever på Nivå 1 upp till vi i Sverige, som har det bäst, som lever på Nivå 4.
Försämringsinstinkten
Försämringsinstinkten handlar om vår benägenhet att mer lägga märke till det som är dåligt än det som är bra. “Det var bättre förr” hörs lite här och där. När Hans ställt frågan till sina lyssnare om de tycker världen blir bättre, oförändrad eller sämre svarar ofta mer än 50% att de tycker att den blir sämre.
I dagens samhälle är det väldigt enkelt att vara medveten om allt dåligt som händer i världen, det är bara att titta på nyheterna eller läsa tidningar. Men att få reda på det goda som händer är däremot ganska svårt. Ofta är negativa nyheter mer kritiska och mer dramatiska att rapportera om jämfört med en långsam trend att barnadödligheten minskar i afrikanska länder t.ex.
Saker som går mot det bättre i världen kan tyckas utvecklas mycket långsamt men tänk dig själv var du var i ditt liv för 20 år sedan. Då levde 29% av världens befolkning i extrem fattigdom. Idag är den siffran nere på 9%. En helt fantastisk förbättring men hur många visste det? Anledningen är att vi ofta ser rapportering på TV om hemska förhållanden för de som har det värst i världen. Medan vi ser det så har miljarder människor lämnat Nivå 1 och gått till Nivå 2. Samtidigt har miljarder människor tagit sig från nivå 2 till nivå 3. En fantastisk utveckling som definitivt går emot att “det var bättre förr”.
Det som är viktigt att komma ihåg med försämringsinstinkten är att världen är mer sammankopplad och transparent än någonsin och rapporteringen om lidande aldrig varit bättre. Det är såklart hemskt för de som det rapporteras om, men vi måste påminna oss om att samtidigt som de har det hemskt så förbättras världen på ett högre plan hela tiden!
Klanderinstinkten
Klanderinstinkten handlar om att snabbt och enkelt hitta en orsak till att något hänt. Ofta handlar det om att vi drar slutsatsen om att det är någon annans fel. Det finns en syndabock och vi börjar peka finger.
Problemet med att skylla ifrån sig är vår analysförmåga att hitta den egentliga orsaken stängs av. För att förstå de flesta av världens problem måste vi sluta peka finger och anklaga andra människor utan istället titta på systemet bakom.
En rolig parallell som Hans tar upp i boken är hudsjukdomen syfilis. Innan modern läkekonst fanns som kunde bota sjukdomen var den väldigt allvarlig. På olika platser i världen fick sjukdomen olika namn. I Ryssland kallades den polska sjukan, i Polen kallades den tyska sjukan, i Tyskland kallades den fransosen och det går att fortsätta såhär ett bra tag till. Vi behöver något att skylla på helt enkelt..
Omdöme
Jag lärde mig så mycket från den här boken. Även om jag lyckades få bättre resultat än schimpanserna på de 13 frågorna så har Hans så mycket tänkvärt att dela med sig av.
Att det finns färgbilder gör ju också att boken blir mycket roligare att läsa. Det finns otaliga mängder av grafer, diagram och illustrationer som hjälper dig som läsare att få en bättre bild av hur välden verkligen ser ut.
Hans bakgrund och liv är riktigt intressant. Han har studerat i Indien, jobbat som läkare i Moçambique och Tanzania och mycket mer vilket gör att han har flera intressanta anekdoter som är med i boken.
Boken är skriven på ett väldigt personligt sätt och det känns nästan som du pratar med Hans när du läser boken. Jag blev väldigt fäst vid sättet han skriver på och det var verkligen gripande och intressant att läsa och lära sig mer om vår värld.
Egentligen tycker jag att alla borde läsa boken. Det är en allmänbildning som vi knappt får i våra skolor längre. Även om du lärde dig mycket om vår värld när du gick i skolan händer det så mycket så snabbt att informationen säkert ändrat sig mycket sedan dess. Går att köpa på Bokus.
Du och Rosling har förstås rätt men jag funderar på vilka slutsatser som man kan dra:
1) Forskning har visat att känslan av rikedom för de flesta inte är beroende av hur mycket pengar man har utan att det viktigaste är att man har mer pengar än grannen. Det faktum att färre människor i världen lever i fattigdom (absolut och relativ) och att färre länder är fattiga gör alltså att vi i de rika länderna känner oss mindre rika/överlägsna. För oss var det på sätt och vis bättre förr.
2) Rosling visar också att det är den rikaste delen av mänskligheten som måste minska sin konsumtion och sina växthusgasutsläpp för att “rädda jorden” och för att resurserna skall räcka till alla. “Fattigare” delar av mänskligheten kan däremot öka sin konsumtion. Även i den aspekten var det för oss rika alltså bättre förr (eller, kanske, som bäst just nu).
3) Jag tror att de som svarar att det var bättre förr tänker på den ökande brottsligheten, riskerna för stora strömmar av exempelvis klimatflyktingar, klimatförändringar, lånecirkus bland privatpersoner, kommuner och stater, övervakning av personer via stora företag och vissa stater etc. snarare än ekonomi och hälsa.
Den jobbiga omställningen för oss i västvärlden blir alltså att leva med att Asien och Afrika kommer att ta världsherraväldet och att minska vår konsumtion drastiskt. Det krävs att vi finner annat att glädja oss över. Ett bra steg på vägen är att leva så sparsamt som ni lever även om det inte är tillräckligt.
Tack Emil för kloka tankar. Mänskligheten utsätts hela tiden för nya prövningar och vi har många utmaningar att ta oss an. Vissa saker kanske var bättre förr, jag vet inte, men helt klart är att många saker var sämre tidigare som Rosling påvisar i sin bok. Det har nog inte undgått många att vi “i väst” måste ändra våra livsstilar för att komma närmare ett mer hållbart sätt att leva på vår kära planet om vi vill att den ska må bra. Visst är sparsamt leverne ett sätt att minska vår påverkan genom att vi konsumerar mindre etc.