Att planera sin exit från arbetsmarknaden

Att planera sin exit från arbetsmarknaden

Det är inte dags för oss än men jag har börjat fundera på hur man på bäst sätt gör sin exit från arbetsmarknaden. Det finns lite att tänka på.

Att göra sin exit

När vi började spara och investera pengar för att bli ekonomiskt oberoende så tänkte jag inte speciellt mycket på hur man gör en exit. Jag har nog tänkt att man ”bara” sparar ihop till beloppet man behöver enligt 4%-regeln och sen är man klar. Men nu när jag börjat tänka efter kring hur man bäst gör det så tror jag det krävs lite mer planering.

I det här inlägget kan vi utgår ifrån en familj som behöver 7,5 miljoner för att täcka sina månadskostnader (25 000kr i månaden) och de har sparat med en sparkvot på 50%. Det vill säga att de av sina inkomster efter skatt på 50 000kr har de sparat 25 000kr varje månad.

4%-regeln

Bara för att få en helhetsbild i det här inlägget så vill jag bara kort nämna 4%-regeln och hur den fungerar. 4%-regeln säger lite förenklat att du kan ta 4% av ditt kapital varje år (plus inflation) utan att kapitalet kommer ta slut. Sannolikheten att det stämmer är ca 95% över en tidsperiod på 30 år om du har hela kapitalet investerat i aktier. Det är vad man konstaterade i den berömda Trinity-studien som gjordes på 90-talet.

Om vi tittar på exempelfamiljen i det här inlägget så innebär det att de en dag bestämmer sig för att börja leva på sitt kapital. De tar då ut 4% för det första året, vilket blir 300 000kr (25 000kr i månaden). Om inflationen är 2% kommer de ta ut 306 000kr år 2 oavsett hur portföljen har utvecklats under tiden. Så här fortsätter det år efter år och enligt Trinity studien (och även efterföljande studier) så är sannolikheten mycket stor att din portfölj kommer att kunna överleva detta under en lång tidsperiod utan att pengarna ska ta slut.

Det finns scenarion där risken att dina pengar kommer ta slut ökar markant. Ett sådant tillfälle är om börsen börjar gå ner precis i början av perioden då du börjar leva på kapitalet. Risken är då att kapitalet minskar i värde så pass mycket att det kommer vara svårt för kapitalet att återhämta sig och komma upp till den nivå som det var från början.

Av ovan anledning så kan det vara bra om man som ekonomiskt oberoende kan vara lite flexibel med sina uttag för att eventuellt inte ta ut så mycket om en kraftig nedgång skulle komma på börsen.

Mer tankar om exit

Så vad finns det för faktorer att tänka över inför sin exit? Finns det saker som gör att man ökar chansen att kapitalet inte försvinner, kan man utnyttja skatteregler till sin fördel? Hur ska man ta ut pengarna från kapitalet? Årsvis eller månadsvis till exempel?

Det första jag tänkte ta upp och något som jag och fru oberoende har pratat om är att ha en hel årsbudget på kontot när vi gör vår exit. Om vi tar exempelfamiljen i det här inlägget som har årsutgifter på 300 000kr så är min tanke att de borde ha 300 000kr på sitt ”lönekonto” den dagen de gör sin exit. Varför? På det här viset så kan man dels vara lite flexibel med när man tar ut sina pengar kopplat till rörelser på börsen. Samtidigt så har man inte exakt samma månadskostnad varje månad så det är bra med lite svängrum.

Jag tror också rent mentalt att det är skönt att ha mycket kapital på kontot så att du inte behöver känna stress över när och hur mycket man ska ta ut från pengamaskinen. Min tanke är ändå, trots att man har en årsbudget på kontot, att man tar ut pengar varje månad och fyller på kontot kontinuerligt. Kommer det en krasch på börsen kan man också leva på bufferten på kontot och eventuellt dra ner lite på sina utgifter och om möjligt dra in lite extrainkomster från andra håll för att inte behöva ta ut lika mycket pengar från pengamaskinen under nedgången.

Tajma marknaden?

Det kan ju låta som att jag försöker tajma marknaden, fast bakvänt, och det blir det ju nästan. Men poängen här är att skydda pengamaskinen från att eventuellt urholkas. Jag läste i någon studie att genom att inte ta ut pengar vid kraftiga nedgångar så ökar chansen att din pengamaskin överlever markant. Det kan kanske till och med vara bra att gå tillbaka till arbetsmarknaden en kortare period bara för att skydda kapitalet om det skulle vara riktigt illa (speciellt om det sker tidigt efter din exit).

Bara för att balansera det jag precis sa med att gå tillbaka till arbetsmarknaden. Om börsen istället har en uppgångsfas under de första åren du lever på kapitalet så är sannolikheten stor att din portfölj kommer att fortsätta växa trots att du tar ut kapital. Man kan se det som att du varje år ”börjar om” och om exempelfamiljens portfölj gått upp till 9 MSEK (20% upp från 7,5 MSEK) så kan de teoretiskt ta ut 30 000kr i månaden, enligt 4%-regeln, istället för tidigare 25 000kr. Men eftersom de ”bara” tar ut 25 000kr blir uttagskvoten ca 3,3% och portföljen kommer sannolikt fortsätta öka i värde över tid. Allting är utom vår kontroll och beror på börsens utveckling. Det viktiga är att kunna vara lite flexibel om det behövs.

Men som sagt, för mig skulle det vara en trygghet och möjlighet till ökad flexibilitet genom att ha en sådan här buffert på en årsbudget på kontot.

Skatter

Som jag skrev i förra inlägget så finns det något som heter grundavdrag. Vid planering av en exit från arbetsmarknaden kan man planera på ett sådant sätt att man maximerar sin lön inför sin exit. Det jag tänker på är att jobba ett halvt år och göra sin exit mitt i sommaren eller i alla fall jobba några månader för att få en inkomst på någonstans mellan 100 000 – 200 000kr. Där får du mest ut av dina pengar. Det är alltså en sämre idé att planera sin exit vid ett årsskifte enligt mig. Tänk också på eventuell utbetalning av innestående semesterdagar!

Den som tjänar mest på att lägga upp sin exit på det här viset är kanske de som har höga löner som eventuellt slipper betala statlig skatt om man bara jobbar ett halvt år istället för ett helt.

Så när är man framme vid målet?

Sammanfattningsvis så tänker jag att du får planera din exit så det sker någon gång mellan April-September under året för att maximera din inkomst innan din exit.

Det innebär också att familjen i det här exemplet ska spara ihop så att deras pengamaskin har ett värde av 7,5 MSEK samt spara ihop en årsbudget på kontot. Årsbudgeten tar ett år att spara ihop om man har en sparkvot på 50%.

Det tråkiga med det här är att slutmålet skjuts upp ett år till för att spara ihop bufferten men samtidigt så tror jag att det i längden är en vinst på så många andra plan så att det är värt det. Eftersom börsen hela tiden rör sig så är det också svårt att planera allt i förväg. Mycket här handlar om tajming, som vi inte kan styra, men man kan ju i alla fall försöka planera när de väl närmar sig.

Tänker du på något annat att tänka på inför en exit?

11 thoughts on “Att planera sin exit från arbetsmarknaden

  1. Hea

    Tänker ungefär som du, buffert och månadsuttag. Har man månadssparat för att sprida risker och ta del av både upp och nedgångar borde ju samma gälla vid uttag tänker jag. Min farhåga ligger hos mig själv och min mindset. Jag har det så starkt i mig att ständigt spara och försöka göra av med så lite pengar som möjligt. Det vore skönt att inte behöva tänka på sparandet och helt enkelt göra av med sin månadspeng för det kommer ju mer sen. Men misstänker att jag hela tiden även då kommer försöka spara lite litegrann så att det finns mer på kontot i slutet av året så att man kanske kan ta ut lite mindre sen.

    1. Herr Oberoende

      Tack Hea för din input. Då tänker vi ungefär lika. Verkar också som vi har lite likheter med det där att spara. Jag kämpar fortfarande för att kunna spendera ibland, det kan kännas fel rent ekonomiskt men ibland får man tänka bort det och tänka att du har avsatt pengar som du får lägga på vad du vill (typ nöjesbudget). Det är en skön känsla 🙂

  2. Hade tänkt sluta vid årsskiftet 2024/2025 (knappt 55 år gammal) men har tänkt på det du skriver om skatt om man bara jobbar del av året och tror du har rätt. Med efterskottslön, sparad och inarbetad semester samt bara ett par månaders lön kan det försörja mig hela året UTAN att röra Pengamaskinen (inga insättningar men heller inga uttag och med återinvesterad utdelning).

    Kommer INTE använda buffert då det som du skriver skjuter upp Exit ett år vilket är ett för högt pris för mig. Jag kommer alltså konsumera utdelningarna samma år de kommer in. Detta kommer att funka även om utdelningarna halveras som nu vid Corona eftersom jag samtidigt även kommer ta ut privat- och tjänstepension som ju inte är marknadsutsatt vid uttaget. Pensionerna kommer att normalt utgöra 30-35% av totalen så det blir ändå att dra åt svångremmen nästa ”Coronaår”.

    1. Herr Oberoende

      Intressant. Ja jag tror att om man har en pensionsutbetalning i basen så blir det en extra trygghet som inte kräver en lika stor buffert. Ja det kan vara intressant att göra en analys på hur mycket du kan dra ner dina utgifter en månad. Vissa utgifter är ju fasta eller nödvändiga (kopplat till boende, mat etc) medan andra är sådana som man kan minimera vid behov (kläder, restaurang etc). Lycka till! 🙂

      1. Att göra en svångremsbudget är klart intressant. Sedan jämföra den mot fast inkomst (pensioner) och se hur mycket utdelningarna behöver vara. Ska ju byta storstadsboende mot torparliv när det är dags. Har gjort en en ”normalbudget” för torparlivet på 19.000 kr/mån. Kläder, mat (hemma enklare mat och borta inte alls), kapitalvaror, resor, hobby, nöje, renoveringar går ju att strypa om det krisar. Kollade lite snabbt och jag tror ca 10.000 kr/mån blir min svångsremsbudget. Med 6.000 kr i pensioner kan utdelningarna alltså minska från 13.000 kr till 4.000 kr (det här blir ett blogginlägg inom kort…) vilket är en mycket stor minskning.

        Vid värre/långvarig kris får man säkert titta även på inkomstsidan.

  3. Viveka

    På senaste tiden har LO börjat kräva högre skatter för höginkomsttagare, höjd fastighetsskatt, skatt på kapital, arvs- och gåvoskatt. Vad tror ni om detta? Sådana saker kan ju också påverka framtiden. Hur ser du/ni på detta?

    1. Herr Oberoende

      Hej Viveka,
      Ja det är svårt att sia om. Om man ska leva på sitt kapital under en längre period kan vi vara säkra på att det kommer att ske lagändringar som påverkar oss. Vilka och hur de kommer påverka är däremot svårare att förutse. Jag tänker så här: vi vet att det kommer ändringar och så länge vi kan vara flexibla så kan vi lösa det. Det värsta som kan hända är att vi får tänka om och kanske jobba lite eller minska våra utgifter eller något helt annat 🙂

  4. Har man småbarn måste man ju fundera lite över detta med att du som ”fri” inte i princip får några som helst bidrag från staten. Din SGI kommer också efter ca 6 månader att sjunka ner till noll och inget. Denna har du antagligen ingen nytta av heller då du inte jobbar och inte får pension, vabbersättning, sjukpenning osv. Det enda du får från stat/kommun är barnbidraget och 15 timmar barnomsorg i veckan (olika i varje kommun). Har barnen börjat skolan är det ju enklare.

    Sen bör man också fundera på hur man ska presentera sig i alla möten med folk, när man som man alltid gör glider in på ämnet ”vad jobbar du med”. Ofta vill andra föräldrar man möter ha lite koll på vad jag är för en filur och då frågar de alltid om mitt jobb. I en perfekt värld ska andra skita i vad jag gör med min tid, men nu är det som det är och yrkesvalet definierar ofta oss som personer mer än vad vi kanske tror.

    Har man föräldradagar kvar kanske man ska ta ut dem, eller låta dem brinna inne, då det är mer ekonomiskt fördelaktigt att jobba än att vara hemma, då man ändå ska vara långledig sen när man säger upp sig.

    1. Herr Oberoende

      Kloka kommentarer (som alltid) Snålgrisen! 🙂

      Det är sant att man tappar möjlighet till bidrag och SGI men tanken är ju att det inte ska behövas.

      Det här med hur man presenterar sig för andra tycker jag är intressant. Visst kanske man inte vill sticka ut eller säga att man är ekonomiskt oberoende, men vad spelar det för roll? Om det är ett problem ligger det hos mottagaren? Eller menar du att det skulle påverka dig negativt att behöva säga att du är ekonomiskt oberoende, eller att du är en livsnjutare eller vad du nu vill kalla dig. Visst kan man säkert möta på skepsis, men det kanske snarare öppnar upp för intressanta diskussioner. Jag vill inte dölja vem jag är eller vad jag gör, det står jag för. Om någon tycker att det är knäppt eller att jag är en idiot är det något som de får stå för men jag bryr mig inte 🙂

  5. Calle

    Tack för ett mycket intressant inlägg! Det är ett ämne som öppnar för mycket diskussion och jag tycker det är kul att höra dina tankar.

    Något som fick mig att fundera var hur du skriver kring att tillfälligt gå tillbaka in i arbetsmarknaden efter din exit. Min bild av Sveriges arbetsmarknad är att det i huvudsak är fasta och långa heltidsanställningar som efterfrågas, i alla fall om man söker som högutbildad.

    Hur tänker du att du gör i praktiken ifall du tillfälligt ska tillbaka in på marknaden? Jag har för mig att du har högre utbildning i bagaget. Tror du att du kommer ha möjligheten att ta tillfälliga anställningar inom ditt nuvarande område? Om inte, vad för jobb/bransch tänker du dig då?

    En till tanke är att börsen till viss del är korrelerad med arbetsmarknaden så att många tillfälliga anställningar inte efterfrågas när du söker dem.

    1. Herr Oberoende

      Hej Calle,

      Bra funderingar och frågor. Det här är en tung nöt att knäcka och jag har inget solklart svar. Det stämmer att jag har en civilingenjörsexamen vilket får klassas som ”högutbildad”. Av just den anledningen tror jag också att jag har lite enklare att hitta ett jobb även i svårare tider. Jag säger inte att det skulle vara enkelt men kanske lite lättare än ”vanliga” jobb som de flesta kan söka.

      Om jag skulle gå tillbaka till arbetsmarknaden kanske jag gör det under en två-års period för att jobba ihop lite mer kapital och spara uttagen från pengamaskinen. Tillfälliga anställningar kommer nog vara svårt inom det yrke jag har idag, det skulle vara att jobba som konsult via eget företag. Men att trolla fram något jobb när ”det behövs” tror jag inte är realistiskt tyvärr.

      Om jag skulle söka jobb utanför det jag håller på med idag kanske det skulle handla om jordgubbsplockning, trädgårdsskötsel, rasta hundar, dela ut tidningar, hjälpa till på gårdar. Jag har egentligen ingen aning för jag har inte tänkt på det så mycket och jag har heller ingen uppfattning hur svårt det skulle vara att hitta något sådant.

      Som du läser så är det här en relativt stor risk i vår plan då osäkerheterna är ganska många kring att hitta ett jobb. Det som jag kanske ser som mest realistiskt just nu är att vi medan vi är fria skapar inkomstkällor från saker som vi tycker är kul. T.ex. om jag åker runt och föreläser om privatekonomi, coachar andra, skriver fler böcker. Vi har även funderat på att starta verksamhet inom fotografering. Där skulle kunna uppstå extra inkomster som i så fall innebär att vi inte behöver ta ut fullt så mycket från vår pengamaskin, det blir lite hängslen och skydd mot en kraftig nergång.

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras.