Jag vill gärna diskutera kring när man kan kalla sig ekonomiskt oberoende, hur mycket pengar man behöver t.ex., hur man ska tänka med pensionspengarna, kan pengamaskinen fortsätta växa trots att du lever på kapitalet och vilken livsstil man ska/kan ha när man blivit oberoende.
För att kunna resonera kring detta vill jag först gå igenom begreppet ”4%-regeln”. Om jag inte gör det kan resonemanget bli svårt att följa. Jag börjar därför med att prata om 4%-regeln i detta inlägg och diskuterar vidare i nästa inlägg.
Vad innebär 4%-regeln?
I sin allra enklaste enkelhet så innebär 4%-regeln att du kan ta 4% av ditt kapital i pengamaskinen varje år utan att riskera att ditt kapital kommer försvinna under din livstid. Frågan är viktig eftersom de som vill bli ekonomiskt oberoende frågar sig själva hur mycket pengar de kan leva på varje år från sin pengamaskin utan att riskera att den försvinner över tid. Om du vet hur stora dina årsutgifter är och multiplicerar med 25 vet du hur mycket kapital du behöver för att kunna börja kalla dig ekonomiskt oberoende enligt 4%-regeln. Har du 20 000kr i månadsutgift (240 000kr om året) skulle du i så fall behöva 6 000 000kr.
Så varför just 4%? I grunden kommer antagandet ifrån att börsen över tid rimligtvis bör kunna ge 7% avkastning per år inklusive utdelningar. Om inflationen skulle ligga på 3% så innebär det att mellanskillnaden, vilket blir 4%, kan spenderas varje år och din pengamaskin behåller sitt värde.
Nu är det ju inte riktigt så enkelt eftersom börsen inte utvecklas linjärt uppåt med 7% varje år. Det kommer kriser där börsen kan tappa upp till 50%. Frågan är då, tänk om man väljer att sluta jobba och leva på sin pengamaskin precis innan en börskrasch. Det kan hända och då vill man vara säker på att pengamaskinen kommer kunna fortsätta försörja dig resten av ditt liv.
Idealt vore ju att ”pensionera sig” under en tid när börsen är lågt värderad och du med säkerhet vet att börsen inte kommer krascha inom de närmsta åren. Det är dock omöjligt att förutse.
Här skulle jag vilja tipsa om att läsa Onkel Toms inlägg på ämnet där han räknat på svenska förhållanden om man valt att pensionera sig precis innan krisen vid år 2000. Mycket intressant och bra läsning.
Andra parametrar
Jag skulle vilja tillägga att 4%-regeln antar att du inte kommer tjäna några mer pengar under resten av ditt liv. Den tar inte hänsyn till att du redan har inkomstpension, premiepension och tjänstepension som du kan börja ta ut när du är 55 år. Inte heller att du under kriser kanske kan minska dina uttag för att behålla mer av ditt kapital. Med tanke på detta skulle man kunna säga att 4%-regeln räknar konservativt eller snarare att det finns fler parametrar att ta hänsyn till än bara värdet på pengamaskinen.
4%-regeln är baserad på historiska data. Det går både att säga att det skulle krävas mer eller mindre kapital än vad 4%-regeln förespråkar för att pengamaskinen ska kunna försörja dig resten av ditt liv. Mycket har med timing att göra vilket Onkel Tom tydligt visar i sina grafer. Eftersom det är svårt att veta var i en börscykel du väljer att sluta jobba kan du behöva anpassa dina utgifter till börsklimatet vid dålig timing. Samtidigt kan du, om du lyckas tima börsen väl, se din portfölj fortsätta öka i värde trots att du plockar 4% varje år.
Som med allt här i livet måste man kunna anpassa sig. Det går inte blint att tro att 4%-regeln är en gyllene regel och att du den dagen du uppnått 25 gånger dina årsutgifter kan säga upp dig. I grunden tror jag 4%-regeln är en bra fingervisning på var du ungefär kan anse dig ha tillräckligt mycket pengar för att sluta jobba. Som redan nämnts finns det en del andra parametrar som måste tas med i kalkylen. Återkommer till detta i nästa inlägg.
Men om man har direktavkastning från flera bolag som delar ut 4% plus med tiden ökar sin utdelning. Hur ser man på det? Tack för en bra blogg. /Marcus
Hej Marcus,
Tack för din kommentar och kul att du gillar bloggen! Alltid kul att få lite feedback.
Du ställer en väldigt bra fråga. Jag kommer utveckla svaret i nästa inlägg men tänkte svara lite kort här.
Du har helt rätt att om du har en portfölj som delar ut 4% så “borde du vara säkrad” och du kanske till och med kommer öka dina utdelningsintäkter med ca 5% om året tack vare att företagen höjer utdelningen varje år. Samtidigt finns det exempel på stora stabila företag som har fått minska sina utdelningar i tuffa tider så det är inte 100% fool proof.
4%-regeln blir mer applicerbar för de som investerar mycket i fonder där du aktivt måste sälja av andelar varje år för att få likvida medel att leva på. Då är det bra att ha en tumregel för hur mycket du kan sälja varje år utan att urholka kapitalet.
Men jag tänker precis som du och vill ha relativt hög direktavkastning så att jag inte ska behöva sälja aktier utan hellre leva på utdelningen och förhoppningsvis se utdelningarna öka med tiden och kanske då även öka mina utgifter om jag så vill. Mer tankar kommer i nästa inlägg!
I mitt excelark räknar jag med ca 4% värdeökning, alltså lågt. Men jag tar också hänsyn till att vi ska använda upp kapitalet innan vi dör.
När vi slutar jobba är allt uttag från depån, sen lite pension och mindre uttag, och så leker jag med siffrorna tills pengarna räcker tills vi är ca 90. Och då ser jag när vi kan sluta arbeta, eller vi har ju lagt in gradvis mindre arbete några år.
Nu full lön, sen 15 tkr efter skatt något år sen 10 tkr efter skatt osv.
Då har vi också lite säkerhet i att vi innan vi är 90 med största sannolikhet kommer ärva lite av föräldrar som går bort, även om vi hoppas de som är kvar blir väldigt gamla. Men kalkylerar absolut inte med arv i min kalkyl, men mer i bakhuvudet så vet jag att vi kan använda upp hela vårt kapital utan problem. Kan gärna vara noll när vi dör. Vi har uppfostrat barn som kan ta hand om sig själva.
Tack för kommentaren Ekonomitankar!
Att räkna med att använda upp kapitalet är något som jag hittills tyckt varit mycket svårt att göra då jag inte vill riskera att kapitalet försvinner innan jag dör.
Jag kommer i nästa inlägg också ta upp frågan om pension. Dock finns det osäkerheter i alla fall med den allmänna pensionen. Det är politikerna som bestämmer och vem vet vilka ändringar som kan ha gjorts inom 35 år när jag är 65 år. Därför ser jag den allmänna pensionen som en joker. Jag vågar nog inte riktigt lita på den men det blir ju en härlig bonus om den kommer som den ska.
Att räkna med att använda upp kapitalet gör ju att du kan bli ekonomiskt oberoende tidigare vilket är önskvärt så det tåls att räknas på 🙂
Hej, Ekonomitankar 🙂
Spännande excelark.
Något du skulle kunna tänka dig att dela med dig?
Med vänlig hälsning, Jonas
Bra inlägg och bra förklaring. Det som många dock inte jobbar med är att förstå vart de är nu och hur långt det är kvar till målet. Med ditt exempel är det lätt att förstå vad man behöver få ihop. Att hitta metoderna sedan är svårare. Det krävs en hel del målmedvetenhet och disciplin för att nå dit. Plus tid förstås.
Du har helt rätt. Det är svårt att bryta invanda mönster vilket gör det svårt att komma igång för vissa föreställer jag mig. Dock hoppas jag att vi som skriver om det lyckas inspirera till förändring. Målmedvetenhet, disciplin och tid kan alla ha, bara målet är tillräckligt tydligt och starkt för individen.
En sak som jag saknar i ekvationen är skatt på kapitalvinst. Om man utgår från att man samlat under en 10-årsperiod så kommer kanske 50% av försäljning utgöra kapitalvinst. Så 50% av 30% skatt? Och 30% på all direktavkastning. Påverkar inte det målbilden?
Hej PR,
Du ställer en bra fråga och jag märker att jag kanske inte varit tillräckligt tydlig i mitt inlägg. Din kommentar bygger på att du har dina värdepapper i en klassisk aktie och fond-depå. Där beskattas både vinst och utdelningar med 30%.
Jag har mina värdepapper i ett ISK (samma utfall i kapitalförsäkring). I ett ISK så är utdelningar skattefria och det är ingen skatt på kapitalvinst utan “endast” schablonbeskattning.
Se där. Jag visste det var något viktigt jag missat… Tack för svaret!
Jag brukar inte heller räkna med skatt när jag räknar utdelningarna eller kapitalvinsten, även om man borde göra det. Om man räknar skatt på 4% avkastning så blir den faktiska skatten ungefär 10% på dagens schablonbeskattning, ännu högre om räntan går upp. kan vara bra att veta om bara.
Med vänlig hälsning Frihetsmaskinen
Du tänker att du tar ISK skatten på 0,375% (för 2017) och endast “drar den” från utdelningen? Då blir det ca 10% ja. Lätt att bortse från det i dagens lågräntemiljö men helt klart något att ha i beaktning. Tack för tillägget!
Yes, om man räknar på endast 4% 🙂 (utdelningen). Men det är ju lite så man får räkna för att vara ärlig mot sig själv.
Bra påpekande!
Dagens lågräntemiljö lär inte hålla i sig för evigt. Det gäller att vara uppmärksam på när styrräntan drar iväg. Då ökar beskattningen på min ISK och jag kanske får leta efter andra alternativ.
Det är även oroväckande att höra en del politiker börja tala om att återinföra förmögenhetsbeskattningen.
Hej Ingenjören,
Ja det är det som är så spännande. Vi vet inget om framtiden men det är inte helt osannolikt att styrräntan kommer gå upp framöver!
Hej
Nu ser jag att detta inlägg har några år på nacken men lika intressant och spännande att läsa.
Jag är en normal arbetare på 58 år. Har fru och en liten dotter på 4 år nu.
Undrar om jag skulle kunna klara mig med denna 4 % regeln. Jag har inga 6 miljoner på kontot,
Men har sparat på privata pensionskonton. Hur mycket i månaden klarar man sig på?
Mvh Jens
Hej Jens!
Absolut, 4%-regeln är alltid relevant 🙂
Hur mycket du och din familj behöver blir svårt för mig att svara på, men det enklaste är att du försöker få en överblick av era utgifter. Baserat på det kan du sedan räkna ut hur mycket du behöver varje månad.
Eftersom du också är 58 år rekommenderar jag att du kombinerar att räkna 4% regeln på ditt privata sparkapital och sedan lägger på vad du kommer få i pensionsutbetalning. Baserat på dina månadsutgifter kan du då hitta vid vilken ålder du kan gå i pension. Använd pensionsprognosen som du kan göra när du loggar in på minpension.se
Lycka till!
4%-regelen fra Trinity-studien er litt vanskelig å overføre til nordiske forhold, siden vi har noen faktorer som gir oss økt trygghet, og noen som gir økt beskatning. Våre trygdeytelser og gratis helsevesen tar bort mye av risikoen vår. Selv er jeg nå 52 år og begynte veien mot økonomisk uavhengighet etter skillsmisse, er gjeldsfri, sparer 63% av netto årsinntekt i globalt indeksfond, har foreløpig 1,2 mill nå etter 2 1/2 år, årsforbruk på 165 000,- (reiser 3 mnd. i året, så må bruke litt). Men så blir det komplisert: Jeg har hittil 2 800 000 i norsk pensjonsbeholdning, opptjeningstid i Statens Pensjonskasse på 23 år nå og vet at jeg ønsker å bruke ca. 240 000,- (med dagens kroneverdi) i året når jeg slutter å jobbe; så snart jeg kan. Jeg tror ikke jeg kan få utbetalt pensjon før jeg fyller 62 år, men da vil jeg trenge kanskje bare 1 til 3% fra askjefondsformuen de fleste år, mens jeg i de fire-fem årene jeg ønsker å ikke jobbe før fylte 62 sannsynligvis må ta ut minst 6%. For meg er dette forvirrende, og jeg forstår fortsatt ikke helt hvor mye jeg må ha i formue før jeg kan slutte med fast lønnsarbeid. Noe av svaret skjuler seg i mysteriet om hvor mye jeg faktisk får i pensjon, og dette virker det nesten umulig å få svar på fra rådgivere eller det norske NAV, siden ingen greier å forstå at noen kan slutte å jobbe før de fyller 62. Svaret jeg får er vanligvis at nei, det kan du ikke; du må jobbe til du blir 62, helst til du blir 67 eller 70. … og jeg som trodde arbeid og forbruk var et valg, ikke slaveri…
Hej Jan,
Jag förstår ditt dilemma. Att räkna in pensionen och kombinera med ditt privata sparkapital kan vara en svår övning. I Sverige går det att räkna fram hur mycket pension vi kommer få beroende på vid vilken ålder vi väljer att gå i pension vid på minpension.se
Det viktiga att komma ihåg med 4%-regeln är att det är en indikation och inte är perfekt sanning. 4%-regeln ger dig en bra indikation på hur mycket pengar du behöver för att kunna sluta arbeta.
Det jag tänker att du måste göra är att ta reda på hur mycket du kommer få i pension, hur mycket kassaflöde kommer du få varje månad. Baserat på det kan du räkna ut hur mycket ditt privata sparande måste ge per månad med hjälp av 4%-regeln. Om du sedan vill gå i pension innan 62 år får du försöka räkna ut hur mycket extra pengar du behöver för att “klara” dig fram till 62 års ålder och då hamna på rätt nivå i ditt privata pensionssparande.
Min rekommendation är att försöka hitta någon privat (oberoende) rådgivare som eventuellt skulle kunna hjälpa dig att räkna om du känner dig osäker. De borde kunna hjälpa dig med att räkna på hur mycket pengar du behöver och när du kan gå i pension. Lycka till! 🙂