Värde per krona med Hannes Wikander

Värde per krona med Hannes Wikander

Idag har jag en gäst som skriver på bloggen, Hannes Wikander! Han har väldigt liknande värderingar kring privatekonomi som jag själv och har många bra tankar och tips!

Vem är Hannes Wikander?

Hannes och jag har känt varandra ca 6 månader. Hannes kontaktade mig efter att ha sett mig i media, läst min blogg etc. Vi delar många värderingar om privatekonomi och har träffats flera gånger för att diskutera detta. Just nu skissar vi om vi ska skapa en utbildning inom privatekonomi, sparande och även kopplat till det som Hannes skriver om idag: #värdeperkrona. Ställde några korta frågor till Hannes innan ni får läsa hans inlägg. Kommentera jättegärna, Hannes ser fram emot feedback och funderingar som ni kan ha kring hans inlägg!

Varför ska mina läsare lyssna på dig?

För att fatta bättre privatekonomiska beslut! Det finns så mycket potential till förbättring där ute. Detta utan pekpinnar och tråkiga budgetar. Jag tror på bättre kunskap, prioritering och bättre underlag för beslut. Mina råd ligger väldigt mycket i linje med dina Eric. Att man ska spendera smart, investera och samtidigt leva livet.

Vad är din grundfilosofi? 

Det finns två begrepp som jag själv använder – Enrich Your Life (EYL) och värde per krona. Att fatta privatekonomiska beslut för att berika livet i bredare mening, och det gör man främst genom att fokusera på värde per krona. Med det sagt tror jag också på att vi ska automatisera vårt spenderande med hjälp av stående överföringar. Vi är lata i grunden, så det gäller att göra det så smidigt som möjligt. Sen rullar det bara på! 

Hur skiljer sig din syn mot de traditionella råden från sparekonomerna?

Det jag tycker fattas i dagens debatt är främst två saker – för det första att man antar att folk automatiskt spenderar baserat på vad som skapar mest värde, och för det andra att man inte tar ett helhetsperspektiv där man väger olika alternativ mot varandra. T.ex. vad skulle du göra men pengarna du får loss om du skaffade en billigare bil? Det kan ju handla om en utlandssemester om året, eller att bygga den där drömpoolen på tomten. 

Vad har du för bakgrund? 

Jag har sedan jag bläddrade i farfars aktietidningar i slutet av 90-talet varit osunt intresserad av privatekonomi, men det är främst de senaste 10 åren som jag har satt mig in i den forskning som finns gällande privatekonomi och de psykologiska aspekterna bakom vilka beslut vi fattar. Genom det har jag byggt en stabil ekonomisk grund som sköter sig själv. Annars är jag i prioriterad ordning familjefar, elitmotionär inom löpning och strategikonsult i egen regi. 

Till sist, vad är ditt privatekonomiska tips inför julhelgen? 

”Det är inte vad man spenderar mellan jul och nyår som avgör din ekonomi. Det är vad du spenderar mellan nyår och jul!”

Värde per krona

Enda sedan barnsben har jag varit intresserad av pengar, och med åren har det vuxit till ett stort intresse. De senaste tio åren har min syn på privatekonomi dock förändrats i grunden. När jag lämnade studentstaden Lund och fick jobb Köpenhamn fokuserade jag på hur mycket jag tjänade, inte vad jag gjorde med pengarna, och jag gick i den klassiska fällan att börja spendera mer på allt. Det har kostat mig väldigt mycket pengar… helt i onödan. Idag handlar det uteslutande om hur jag ska se till att få ut så mycket värde av pengarna som möjligt. Inte värde mätt i procentuell utveckling på börsen, eller antal kronor i förmögenhet, utan hur pengarna kan berika mitt och familjens liv. #värdeperkrona är grunden, fundamentet, i hur jag ser på privatekonomiska beslut. Om du tar ett värdeperspektiv på din privatekonomi så kommer du att få en enorm utväxling!

Vad skulle hända om du började mäta det du köper i värde istället för bara kronor, eller rättare sagt i värde per krona. Som investeraren/gurun Warren Buffett uttrycker det: ”price is what you pay, value is what you get!”

I många sammanhang är vi vana att sätta betyg på saker och upplevelser – från restaurangen vi besökt till filmen vi just sett – men vad skulle hända om du betygsatte din privatekonomi efter hur mycket värde den skapar? Handen på hjärtat, skala 1-10, det du lägger pengar på, vilket betyg får det?

Ena delen av ekvationen är ju enkel – hur många kronor saker kostar – det svåraste (och viktigaste!) är kriterierna för att avgöra värdet. Dessa måste du själv bestämma. Ingen annan kan bestämma dina kriterier, MEN jag uppmanar dig att tänka efter noga. En sak är säker – om du inte har gjort det finns det förbättringspotential! Annars skulle vi inte spontanköpa så mycket när vi är på IKEA eller äta flera nävar jordnötter minuterna innan kantarellmackan serveras.

Vilket spenderande skapar då mest värde? Området är tyvärr ganska outforskat, trots den stora påverkan det har på våra liv, vårt välbefinnande och vår ekonomi. Det man har kommit fram till är att vi överskattar värdet av materiella saker jämfört med annat. Det viktigaste är inte vilken bil vi kör, utan vart vi åker, med vem. En ny cykel för 25 000 kronor gör dig inte till en bättre cyklist än en begagnad för 8 000 kronor. Min erfarenhet och slutsatsen av de studier jag läst landar i att det mest värdefulla att spendera på är

  1. Trygghet – boende, mat på bordet, vardagsutgifter, buffert
  2. Tidsbesparing – att betala sig ifrån att lägga tid på tråkiga saker
  3. Umgänge – träffa familj och vänner
  4. Upplevelser – skapa minnen, själv och tillsammans med andra
  5. Välgörenhet – att bidra till större syften
  6. Stora intressen – att lägga tid och pengar på intressen som ger energi
  7. Investera för framtiden – att se pengarna växa för olika ändamål (se ovan)

För att utmana oss själva har vi gjort en moodboard för vår familjs #värdeperkrona:

Vi skulle alltså spara in på väldigt många saker innan vi slutade åka skidor eller gick tillbaka till att inte ha städhjälp! Ny bil och en ny iPad ryker långt innan sushin eller de saftiga burgarna vi plockar hem på fredagskvällarna 😉

Snåla inte – men spendera smartare

Min tes är enkel: de flesta kan öka sin ”lycka” genom att sluta spendera slentrianmässigt och istället lägga mer pengar på att köpa sig tid (städning, biltvätt), upplevelser, umgänge och sina stora intressent. Till exempel ridning kostar mycket pengar och tar tid – men om det är ditt stora intresse – gör det! Spara in på något annat så får du fortfarande ihop kalkylen. Jag kan slå vad om att du inte kommer att ångra dig. Om du gör det kan du ju alltid sluta och börja spendera, tid och pengar, på annat igen.

Ett väldigt bra exempel är ett av mina stora intressen – löpning. Förr hade jag den dyraste klockan och bytte till den senaste modellen innan jag slitit ut den gamla. Dessutom lade jag stora pengar på de senaste löparkläderna och andra mer eller mindre (!) nödvändiga prylar. Idag har jag styrt om mitt spenderande för att öka värdet. Betyder det att jag spenderar mindre? Nej! Jag spenderar mer, men lägger pengarna på resor med familjen till Göteborgsvarvet och Lidingöloppet istället för den dyraste klockan, onödiga tillbehör och de senaste löparkläderna. Win-win-win för mig, min familj och plånboken.

Vad är alternativet?

Det finns alltid alternativ till spenderande – frågan är om det finns annat som skapar mer värde. ”Jag har ju råd” är en vanlig tankevurpa i sammanhanget. Det är möjligt att pengarna finns på kontot, men det betyder ju inte att det är det mest värdeskapande spenderandet. Här är mitt råd att ha ett helhetstänk. Alternativet till att konsumera kan vara andra saker/tjänster, men även att helt enkelt spara, amortera eller investera pengarna.

Ett klassiskt spartips är, den för många, förhatliga matlådan (jag älskar den – billig, god och nyttig!). Sparekonomerna basunerar ut att ”du kan spara 20000 per år genom att skippa lunchen ute”. Samtidigt hör jag ofta riktiga människor säga ”att gå ut på lunch med kollegor är den enda omväxlingen jag får under arbetsdagen” eller ”det är bara de gråaste kollegorna som sitter där med sin matlåda, vem vill vara som dem?”.
Testa att addera ett värdeperspektiv och tänk alternativ: Äta lunch ute varje dag kostar cirka 22 500 kr per år (100 kr x 5 dagar x 45 veckor). Att ta med matlåda kostar 6 750 kr per år (30 kr/portion). Där emellan kan man ju hitta alternativ som kostar kanske 50 kr/portion. Frågan är sen – vilken kombination passar dig bäst? Själv har jag landat i 2-3 matlådor, 1-2 ”billiga” och en dyrare lunch per vecka. Då landar jag runt 12 000 kr per år, det kostar mig 6 000 kr att slippa fixa matlåda varje dag, jag passar på att äta ute med personer jag uppskattar och samtidigt har jag 10 000 kr till annat! Av dessa investerar jag en del men framför allt går de till upplevelser med familjen, som en helg på Riviera Strand i Båstad eller liknande.

Detta exempel går sen att applicera på allt möjligt – bil, kläder, möbler, elektronik, abonnemang etc. etc.

Gör du detta löpande så kommer du snabbt uppleva att du får mer värde av ditt spenderande, samtidigt som det blir pengar över till sparande och investeringar!

Värdebokslut

Ett bra sätt som jag använder mig av är att tänka helår istället för löning till löning. När man tittar på sitt spenderande på helår blir perspektivet ett annat, talen mycket större och därmed även möjligheterna. Ett par med medellön får ut 650 000 kronor efter skatt. Eric Skopal tar i sin bok, Hur mycket pengar behöver man egentligen?, upp att den genomsnittliga sparkvoten är 5,5% (aktier, fonder och kontanter; källa: SCB). Låt oss uppskatta att vi utöver det amorterar 1% på våra bolån, så landar vi i att 50 000 kronor sparas/amorteras. Inte så illa va! Men om vi vänder på perspektivet är den krassa sanningen att 600 000 kronor konsumeras. 600 000 riksdaler! Vart tar de vägen? Används de på bästa sätt för att maximera värdet? Nja. Eller va f*n – NEJ!

En tumregel inom företagande är att ”om du inte har fokuserat på det tidigare så finns det 20% förbättringspotential”. Med den enkla regeln uppskattas alltså potentialen till 100 000 kronor per år. 100 000 kr är inte kattskit. Har ni ännu högre löner? Då gäller en annan formel, då kan du lägga till allt över 500 000 till potentialen. Det vill säga, har ni 800 000 kronor efter skatt är potentialen 100 000 + (800 000 – 650 000) = 250 000 kronor. Slut på beräkningarna. Poängen är nog förmedlad.

Detta betyder inte att det mest värdeskapande är att spara pengarna. Det handlar om att göra medvetna beslut med fokus på att skapa så mycket värde som möjligt. #värdeperkrona.

Vid årets slut kommer jag att göra mitt första värdebokslut. Helt enkelt gå igenom vad vi har lagt pengar på och sätta värdebetyg. Var inte orolig. Jag pratar inte om minsta utgift. Tänk större kategorier och fokus på större utgifter. Får se var jag drar linjen, men det blir fokus på rörliga utgifter på lagom nivå. Ser fram emot spänstiga diskussioner om värdet av Netflix, Leos Lekland och den nya badrumsinredningen jämfört med vad det kostar. 😉 Återkommer förhoppningsvis med mitt eget värdebokslut vid årets slut!

#värdeperkrona!

7 thoughts on “Värde per krona med Hannes Wikander

  1. C

    Ett väldigt intressant inlägg! Vi har länge tänkt samma sak fast inte konktet ”värde per krona”, utan mer i stort att försöka kapa eller minimera alla kostnader som inte tillför så mycket värde, och istället lägga mer pengar på det som vi upplever faktiskt tillför värde. Vi har ringat in vilja områden som vi gärna lägger pengar på, och vilka vi inte gör det. Vi tänker också igenom inköp, stora som små, utefter om vi tycker det känns värt priset. Såklart slinker det igenom några mindre bra beslut också, men det är en process som hela tiden pågår. Jag upplever också att prioriteringarna ändras över tid.
    Vi spenderar i stort sett lika mycket nu med två barn, som för flera år sedan som när vi var utan barn, och känner ändå att vi får mer ut av pengarna nu, eftersom vi styrt om inköp mot värde. Jag har däremot aldrig gått igenom och gjort ett värdebokslut, vilken spännande idé!
    Återkom gärna med ett inlägg om det längre fram!

    1. Hannes Wikander

      Tack!

      Bra där – låter som ni redan är på god väg 🙂

      Återkommer med värdebokslutet!

  2. Jan S

    Kul o tankeväckande läsning. Skulle vara intressant att göra ett bokslut men funderar på hur man bäst gör bokslutet rent praktiskt. Sätter man sig med kontoutdraget och går igenom rad för rad? Det verkar inte så praktiskt så vad tar man fram för underlag?
    Ska bli intressant att läsa mera.

    1. Hannes Wikander

      Hej Jan!

      Tack!
      Jag gör i stort sett allt på ”kategorinivå” och per helår. Kommer att kolla på tex Kategorin Mat och där i underkategorierna Hushåll, Lunch, Take-away och Restaurang. Sen får vi sätta värde på det vi spenderat 🙂

      Återkommer med mer detaljer när värdebokslutet är klart!

      Mvh
      Hannes

  3. Victor

    Trevligt inlägg, lite annorlunda men ändå i stort sett i samma anda som vanligt! Jag känner igen mig i mycket av tankesättet. Att tänka på kostnaden över ett helt år och speciellt på de återkommande kostnaderna att göra medvetna val och prioriteringar. Hade varit kul att ses ihop någon gång 😀.

    1. Hannes Wikander

      Hej Jan!

      Tack!
      Jag gör i stort sett allt på ”kategorinivå” och per helår. Kommer att kolla på tex Kategorin Mat och där i underkategorierna Hushåll, Lunch, Take-away och Restaurang. Sen får vi sätta värde på det vi spenderat 🙂

      Återkommer med mer detaljer när värdebokslutet är klart!

      Mvh
      Hannes

    2. Hannes Wikander

      Tack!

      Bra jobbat – fortsätt så!

      Mvh
      Hannes

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras.