Hej!
Jag är fru oberoende, gift med herr oberoende. Det här blir mitt första inlägg vilket känns väldigt spännande! Jag tänkte reflektera kring hur det är att vara den andra parten i paret oberoende och mina tankar om vår ekonomiska resa. Jag har flertalet gånger fått frågan hur det är att leva med herr oberoende med tanke på hans vision och ekonomi, och det kommer ni får svar på här.
För att få plats med allt detta kommer det bli flera inlägg från mig. I det här första tänkte jag börja med att berätta lite om mig själv och hur mitt förhållningssätt till pengar har skapats i ung ålder.
Min bakgrund
Jag är uppväxt i en tvåbarnsfamilj i ett villaområde mitt i naturen. Min barndom innehöll familj, lek, lite bus, kompisar och några husdjur. När jag var tio år så skiljde sig mina föräldrar och jag och min bror bodde kvar i huset med min mor som var egenföretagare. För att kunna försörja två barn och bo kvar i villan så jobbade hon mer än 40 timmar i veckan. Jag tror att mina första reflektioner kring arbete startade här. Jag tyckte det var väldigt tråkigt att hon inte spenderade mer tid hemma med mig och min bror. Under den här perioden trodde jag faktiskt att hon föredrog sitt jobb framför att vara med oss, men jag vet nu att det var för vår skull hon jobbade på hårt. Samtidigt måste jag flika in att hon jobbade med sådant som hon tyckte var roligt, och hon var stolt över sitt arbete. Hon har nu vid 70års ålder avvecklat sitt företag och gått i pension. Hon höll på länge enbart för att hon tyckte det var roligt!
Mina första pengar
När det gäller pengar så är det oftast genom en veckopeng som man introduceras till denna fantastiska värld. Som de flesta andra så fick jag också veckopeng, hela 5 kronor till en början! Fast jag fick den inte varje vecka för varken jag eller mina föräldrar kom ihåg att jag skulle få den. Jag har inte haft samma intresse av pengar som andra barn verkar ha haft. Jag har fått min veckopeng och stoppat den i spargrisen, och det var roligt. Just att stoppa den i spargrisen! Jag öppnade min spargris väldigt sällan för att använda pengarna. Istället så tyckte jag om att se hur mängden 5 och 10 kronor växte.
Min första dåliga investering
Ibland växte det långsammare, och jag förstår nu i efterhand att det berodde på att min älskade äldre bror kände att han behövde lite pengar. Han visste att jag hade pengarna för jag visade gärna upp hur ”stor” hög jag hade lyckats få ihop! Jag och min bror hade inte samma syn på pengar. Han var en slösa, och jag var en spara. Han var smart och visste att det var fel att ta andras pengar. Då kom han på andra sätt att få det han ville.
En gång när jag var 6 år gammal övertalade han mig att jag ville köpa hockey-kort för 300kr. Jag samlade inte på hockey-kort, men det gjorde han. Däremot fanns det vissa av dem som glittrade fint, så självklart tyckte jag att vi skulle köpa nya kort med mina pengar! Jag fick inte så många glittriga kort tyvärr, men min bror fick nog många bra samlarkort. Våra föräldrar insåg vad som hade hänt och det blev ett allvarligt samtal. Därefter så litade jag inte på min bror när han kom med bra idéer som kostade pengar! Och samlarkorten var ingen bra investering.
Tidiga regler för ekonomin
När jag blev äldre öppnades ett bankkonto där mitt barnbidrag sattes in, och jag älskade att se hur saldot växte. Tro inte att jag inte köpte saker, för det gjorde jag. Däremot så satte jag själv upp vissa restriktioner för pengarna på mitt konto. Säg att jag till exempel hade 12 500kr och att jag ville handla något speciellt, då fick inte saldot bli lägre än 10 000kr. 10 000kr var ett delmål som jag hade lyckats spara ihop, och då kunde jag inte gå under det! Sedan passade jag även på att handla när det var rabatt. Exempelvis som tonåring så kunde jag handla 15 stycken DVD-filmer på en gång för kanske 1000kr, bara för att det var rea. Du hade säkert någon hobby som kostade dig pengar, min största hobby var att se på film.
Sammanfattning
Så sammanfattningsvis så har jag alltid tyckt om att ha pengar. Både för pengarnas värde men även för att kunna köpa det jag ville för stunden, utan att det tog för mycket av mitt tillgängliga kapital. Om jag ville köpa något dyrare, exempel min första moped, så avvägde jag kostanden mot hur mycket jag skulle ha kvar efter köpet. Det viktigaste var vad jag hade kvar på kontot.
Jag har inte haft något större behov eller begär av att shoppa för sakens skull. Jag fungerar i stort sätt likadant idag. Det är fortfarande väldigt viktigt för mig att det finns en del pengar på kontot. Saldot får inte ligga för lågt, men den exakta siffran är inte lika viktig längre. Kanske har detta uppstått efter att vi bestämde oss för att satsa på våra ekonomiska drömmar.
Jag älskar fortfarande när vi når nya ekonomiska delmål! Så mycket att jag införde att vi skulle fira med bubbel varje gång vår pengamaskin ökade med 100 000kr. Det är fortfarande lika fantastiskt att se hur värdet på pengamaskinen ökar. Men inte längre enbart för dess faktiska värde i pengar, utan för vad det kan innebära för oss i framtiden.
Vad kul att höra från dig fru Oberoende ser fram emot de andra delarna 🙂 jag hade samma tänk med att alltid ha 10 000kr och inte gå under det! Jag och min fästman har också pekat ut olika delmål kopplade till vissa summor som vi firar när vi uppnår! Det är bra att uppmärksamma resan och inte bara slutgiltiga målet 🙂
Hej Annelie! Vad kul, det låter som vi tänker lika 🙂 Håller med om att resan absolut är viktig, det är ju där vi lär oss. Mvh Fru Oberoende
Tack för att du delad din historia med oss!
Jag har länge funderar på att berätta min ( bakgrund-historia) för min man och varför jag idag sparar ungefär 75% av lönen, ( tillsammans sparar vi 75% av inkomsten) men det känns fortfarande tungt att dela med sig något så ” privat” och prata om barndomen!
Det är pga att jag växte upp med 7 syskon och hade två föräldrar som var sjuka. Så pengar var något ovanligt i familjen.
Idag äger jag två bostadsrätter värda 1,5 och 3 miljoner och känner mig oerhört stolt! Inga lån alls och är endast 33 år gammal! Varken ärvt eller vunnit på lotto 😀
Vad är hemligheten? SPARA och duktigt på löneförhandla:)
Hej Elin!
Tack själv för din historia. Som jag förstår det så har din barndom gett dig bra verktyg för att lyckas ekonomiskt. Vad imponerande att ni har lyckats spara så mycket! Det är otroligt att ni kan spara hela 75% av er inkomst OCH att ni redan har 2 obelånade fastigheter. Bra jobbat! 🙂
Mvh
Fru Oberoende
Hejsan Elin,
Bara för att förtydliga.
Du ‘äger’ inte en Bostadsrätt.
Mvh,
David
Bostadsrätt, även kallat insatslägenhet, är i Sverige en upplåtelseform där medlemmar av en bostadsrättsförening äger varsin rättighet att nyttja en bostad mot en årsavgift som vanligen betalas per månad. Rättigheten gäller för obegränsad tid under förutsättning att de förpliktelser medlemmen har mot föreningen uppfylls.[1] Bostadsrättshavaren äger inte bostaden utan förvärvar ett ekonomiskt andelstal i fastigheten tillsammans med en bostadsrätt i den.[2] Som beräkningsgrund för årsavgiften används vanligen insats eller andelstal. Andelstalet talar om bostadsrättighetens andel av föreningens tillgångar och skulder.[3]
Endast bostadsrättsföreningar får upplåta bostadsrättigheter. Sedan föreningen upplåtit bostadsrätt kan bostadsrättshavaren överlåta bostadsrätten (vilket felaktigt[källa behövs]kallas att “sälja lägenheten”) för att återfå insatt kapital. Den lag som i huvudsak reglerar det som rör bostadsrätter är bostadsrättslagen.
Hej David, du har såklart helt rätt 🙂 Konstigt nog är det vanligt i folkmun att säga att “jag äger” en bostadsrätt istället för att säga att man har en andel i en bostadsrättsförening.
Eric,
Du hade blivit förvånad, över hur många människor verkligen tror att dom ‘äger’ sin bostadsrätt.
Dom förstår heller inte innebörden.
Inte lönt att förklara heller.
Jag har träffat folk som ‘trott’ att dom ‘ägt’ sin hyresrätt också.
Till och med folk som försökt sälja sina hyresrätter!
Ägarlägenhet är en helt annan sak.
Hursomhelst så tror jag alla förstår meningen att hon säger att HON äger två bostadsrätter, jag är övertygad om att Elin förstår begreppet ang bostadsrätt att man äger en andel av ett antal bostäder. MEN poängen ÄR ju att Elin köpt sina båda delar i lägenheterna och ÄR skuldfri, vilket på sikt gör att det sannolikt stiger i värde den dag hon väljer att sälja,och går med vinst 🙂
Jag köpte själv en lägenhet som ombildades till bostadsrätt år 2008 på våren ( jag la inte en krona i kontantinsats) för dom pengarna hade jag EJ. Räntorna var höga 2008 det låg på 5,10 % ca 4.500 kr per månad för mig + hyra el och alla ansra fasta utgifter. Dessutom ensamstpende med två ungdomar i gymnasiet. Jag låste räntan för att jag INTE hade ekonomiska marginaler OM räntan skulle överstiga 5.10 % låstes på 5 år. Detta var dyrt för mig dock amorteringsfritt i fem år. Men ack så tufft !! Hursomhelst jag sålde år 2015 och gick drygt en miljon i vinst efter skatt på försäljningen. Mitt livs investering av dessa pengar är ett utlandsboende utan skulder. Det ÄR vinst för mig med livskvalité. Min pension eftersom i Sverige är det för dyrt att leva och bo som pensionär med dålig pension eftersom jag ej kunde spara ngt när jag köpte min bostadsrätt och ej heller innan det. Jag kommer bo mycket billigare än de flesta i Sverige, endast kostnad för el sopor vatten, i runda slängar ca 1000 sv kronor per månad.
Jag tycker ELIN gjort en hejdundrande vinst m sina bostadsrätter redan. 🙂😁😀mitt mål är att ev sälja av vår gemensamma bostadsrätt och leva snålt på vinsten utomlands i den skuldfria bostaden tills våra dåliga pensioner träder i kraft. Jag vill äga min tid NU snart, varför vänta till 65 el 67 el dö innan.