Att bara samla pengar på hög skapar inget värde. Om vi nu har sparat ihop massa pengar får vi ju använda verktyget som vi har skapat oss.
Att bara vänta
Det här med att sätta mål är lite tudelat för mig. Å ena sidan så är målsättning bra för att röra sig framåt, att sträva efter något bättre och att åstadkomma olika saker som man kan känna sig stolt över och kanske till och med se lite mening i livet genom att nå sina mål. Å andra sidan så innebär målsättningar att du inte riktigt är nöjd med hur du har det just nu, du strävar efter mer, något annat eller bara att uppnå saker som du ännu inte gjort.
Det finns många citat som handlar om paradoxen i det här med målsättning, till exempel det här från skådespelaren Jim Carrey: ”I think everybody should get rich and famous and do everything they ever dreamed of so they can see that it´s not the answer”. Att sträva efter mer innebär att du inte är nöjd med det du har nu? Och om du får allt du önskar så kommer du inte heller bli nöjd?!
I min värld så är mål fortfarande något väldigt bra, men jag tror det är extremt viktigt att inte stirra sig blind på slutmålet utan att leva i, och njuta, av processen att ta sig dit. På samma sätt gillar jag inte mål som har en slutpunkt utan som handlar mer om en känsla. Jag ska ge ett exempel. Du kanske tänker att du vill spara ihop 10 MSEK, det är ett tydligt slutmål. Det kanske är så tydligt att du glömmer att leva i processen och nuet att du när du når ditt mål inte känner dig gladare, lyckligare eller bättre på något vis.
Att istället ha som mål att känna sig rik, att kunna spendera din tid mer fritt eller kunna vara mer ledig varje år handlar om en mer långsiktig inställning som du kan jobba med varje dag och bygga en livsstil kring som du kommer uppskatta. Det blir något helt annorlunda.
Vårt stora mål
Sedan 2013 har vi sparat pengar till vår pengamaskin för att bygga oss mer frihet i livet. Vi har ofta haft en exakt siffra på hur mycket pengar vi behöver för att kunna kalla oss ekonomiskt oberoende och kunna vara helt fria utan krav på att ha en inkomst. Den här siffran har behövt skjutas längre och längre bort flera gånger längs vägen. Varje gång har det känts som ett stort nederlag, målet flyttar längre bort och det känns som en stor förlust att vi inte kommer nå fram till vårt ”slutmål” som vi trodde. Även idag känns det som det är ganska långt bort.
De senaste åren har jag försökt ändra mitt mindset kring vårt sparande och vårt mål om att kunna vara ekonomiskt oberoende. Jag vet att vi kommer nå fram till det förr eller senare, men jag vet inte exakt när. För mig är det inte längre heller lika viktigt. Jag kan ju börja ändra min livsstil till det bättre redan idag, istället för att vänta tills jag når målet där borta på horisonten. Är det inte det som är meningen? Jag tycker att vi strävat och jobbat så hårt på vår resa att vi borde försöka hitta en livsstil på vägen som kan bli bättre och bättre och ge oss mer i vardagen trots att vi inte nått hela vägen fram.
Att våga
En sak som vi verkligen praktiserat de senaste åren är att ta obetald semester. Medan de flesta av oss kanske har 5-6 veckors semester så har vi tagit mellan 8-10 veckor de senaste åren. Det ger så mycket för både mig och min fru. Det innebär att vi kan ta lite längre sommarsemester, och utöver det även åka på resor under vår och höst och ta lite extra ledigt här och där för långweekends etc.
För vissa sticker det i ögonen att man tar obetald semester, man sviker sin arbetsgivare eller visar inte sin lojalitet. Vem bryr sig? Det är ditt liv så våga ta ansvar över det du vill ha i livet och gå efter det istället för att göra andra till lags. Ofta är några extra veckor semester per år inget problem att lösa för en arbetsgivare.
Såklart, det här kan vi göra för vi har ekonomisk buffert, vi har pengar sparade vi kan använda eller skippa att spara till pengamaskinen några månader för att klara av några månadslöner mindre per år i vår löpande ekonomi. Det är inte alla som kan det, och det har jag full respekt och förståelse för. Men om du kan (jag tror fler kan om de bara hade velat och ansträngt sig för att få det som de vill) så varför inte göra det? Jag slås allt oftare av tanken att livet är kort. Det är här och nu jag ska leva mitt liv, fylla det med upplevelser, fina dagar och stunder som jag kan minnas när jag blir gammal.
Tack vare vårt sparande kan vi ha den här livsstilen. Såklart så innebär den här livsstilen att vi inte sparar lika mycket till vår pengamaskin och att vårt slutmål skjuts längre bort in i framtiden. Men för mig har processen, inte slutmålet, blivit mitt huvudmål och drivkraft. Jag vill må så bra som möjligt här och nu, och jag har verktyget för att skapa det.
Du som också sparar och tänker långsiktigt med dina pengar och investeringar. Hur utnyttjar du dina finansiella muskler?