För att må bra i vardagen underlättar det om du tycker att det är riktigt kul att gå till jobbet. Älskar du ditt jobb?
Vardagen är livet
Det är lätt att tänka sig att det är på helgen vi kan leva ut och verkligen göra det vi vill. Tyvärr tror jag det är verklighet för många. Man längtar till helgen för att få ett avbrott från jobbet. Man längtar till semestern för att få ett avbrott från jobbet. Ledigheten uppskattas enormt när man inte riktigt trivs på jobbet.
Men vardagen, att gå till jobbet, är en så stor del av våra liv så det vore ju bra om vi njöt av alla vardagar även om vi är på jobbet? Min upplevelse är att det är färre som älskar sina jobb än de som kanske tycker det är OK eller till och med tycker det är jobbigt/tråkigt att gå till jobbet.
En av mina främsta idoler och favorit-inspiratörer är Simon Sinek. Jag följer honom på LinkedIn och tittade på en video med honom härom dagen. Han uttryckte det enligt nedan två bilder. “Working hard for something we don´t care about, is called stress”. Jag kan absolut relatera till det. Om något känns “jobbigt” redan från början, hur kommer vi då må om belastningen ökar? Vi förväntas jobba mer och hårdare med något som vi egentligen inte tycker om eller bryr oss om. Det talar sitt tydliga språk att det inte är en bra ekvation och det är eventuellt här många börjar känna sig stressade och tycker att jobbet är pest.
Stress
Stress är ett ämne som är oerhört komplext och jag ska inte gå in på det i detalj idag. Men jag känner mig mer eller mindre stressad på mitt jobb. Betyder det att jag inte gillar vad jag gör? Nja, det är ganska kul emellanåt, jag får ta ansvar och lösa problem. Jag känner mig behövd och få bidra till något större. Men bryr jag mig verkligen om det jag gör, nja tveksamt. Jag gör det jag ska och kanske till och med lite mer, men jag känner ganska ofta en stor press och stress kring mitt jobb.
Jag pratar med en beteendevetare just nu för att proaktivt motverka att jag eventuellt skulle gå in i väggen eller bli “för stressad”. Min situation på jobbet har varit väldigt ansträngd senaste året. Vi har en person som slutat i teamet och jag har nu två stolar som jag sitter på och behöver hantera. Det här har inneburit massvis med nya arbetsuppgifter och ansvar som gjort att jag känt mig ganska stressad. Min beteendevetare kallar mig för “typ A”, jag är motiverad, driven , ambitiös. Det är oftast vi som går in i väggen och den typ av person som han pratar med för vi känner ett extra stort ansvar, känner att vi måste leverera resultat och se till att allting flyter på bra. Men som han också säger, det är inte jag som är VD, det är inte mitt ansvar att se till att företaget inte går under. Trots alla tips så är det fortfarande väldigt svårt att älska mitt jobb när det känns svårt.
Alla tips jag får känns som kortsiktiga lösningar. Visst att få mer stöd av chefen kan hjälpa lite, att ta fler mikropauser kanske gör att jag återhämtar mig lite mer, jag ska distrahera mig själv när jag inte jobbar så att tankarna är på annat än jobbet. Men varför ska jag ens behöva återhämta mig så mycket? Ska jobbet behöva ta så mycket energi från mig att jag måste sova på helgen för att orka med nästa vecka? När jag läste Simons citat nedan så fick jag mig en liten tankeställare. Det kanske är så att jag jobbar med något som jag inte riktigt bryr mig om. Jag gör det för att jag är anställd att göra det och jag vill göra det bra.
Att älska sitt jobb
Så vad är motsatsen till att jobba med något som man inte bryr sig om? Det är att jobba med något man älskar. När man jobbar med något man älskar så känns saker och ting inte lika jobbigt. Det flyter på enklare, man känner att allt man gör har ett syfte, att det tar en framåt mot något som ligger i linje med ens värderingar. Visst kan man även ha tuffa tider och ha “för mycket att göra” men det flyter på enklare och det blir inte samma sorts stress som när du inte bryr dig om det du jobbar med.
Jag tror aldrig jag jobbat med något som jag älskat i mitt professionella arbetsliv. Det är mer ett måste. Samtidigt har jag lärt mig mycket under arbetslivet hittills, träffat en del spännande människor etc. Men som jag nämnde ovan så blir det ibland på bekostnad av min egen hälsa.
Enligt Simon Sinek så gäller “working hard for something we love, is called passion”. Det här kan jag känna igen mig i kring min blogg, min bok som jag skrivit, när jag coachar andra inom privatekonomi. Det ger något tillbaka, jag får så mycket energi och glädje tillbaka av den tid jag lägger ner. Jag sysslar med något som jag verkligen är intresserad av, jag får hjälpa andra människor som är något som ligger högt på min lista över saker som ger mig energi och glädje. I dessa sammanhang är det sällan jobbigt (även om det såklart kan vara det ibland också) och jag mår bra av att jobba med de här sakerna.
Hur många älskar sina “vanliga” jobb? Hur många känner att de går till jobbet och får göra något som de älskar? Jag hoppas att det är många. Det borde vara allas rättighet att få jobba med något som de älskar.
Som ett sista tillägg så pratar Simon ofta om ledarskap och hur viktigt det är på en arbetsplats. Jag tror att även om jag jobbar med något som kanske inte är mitt största intresse, men jag har en chef som är riktigt bra, då spelar det inte lika stor roll vad det är man jobbar med utan chefen kan få tillvaron att bli fantastisk ändå.
Som avslutning så läste jag en artikel i Göteborgsposten härom veckan där skribenten skrev :
“Den mest framgångsrike är inte längre den som gör bäst ifrån sig i karriären, utan den som lyckas gå genom livet utan att bränna ut sig. Eller den som pensionerar sig vid 40”
Älskar du ditt jobb? Har du alltid gjort det eller hur hittade du “rätt”?
Så mycket igenkänning! Jag går till jobbet och presterar bra, men bryr mig egentligen inte om det. Det har gått bra i så många år för att jag känt att jag gjort nytta och jag har haft trevliga kollegor, men nu börjar det kännas trögt.
På fritiden har jag lagt hur mycket tid som helst på vår scoutkår och en massa runt scoutandet. Inte en krona betalt, men det har gett så mycket energi och kamratskap.
Vore verkligen en dröm att få jobba med något som passionerar mig, men jag har i alla fall inte ännu hittat något sådant.
Tack för att du delar med dig Camilla! Då är jag inte själv i mina tankar och funderingar 🙂
Av det jag läste i din beskrivning så tycks det snarare bottna i att din om givning och du själv har orimliga förväntningar. En person ska inte göra två personers jobb, så enkelt är det. Ingen bra chef förväntar sig heller något sådant av någon, i min värld. Nej, man ska inte behöva känna ett så stort behov av återhämtning som du gör. Det betyder att du rör dig i gränslandet mot utbrändhet just nu, det märker jag då jag upplevt sådant i min närhet. Måste man “älska” sitt jobb? Det är i mitt tycke ett starkt ord. Jag har aldrig gjort det, men jag har trivts med det jag gör och sett ett syfte i mina roller.